Eftersom Rondo inte har en enskild batterihållare som sitter på örat går det att dölja hela processorn under håret. Dessutom finns den tillgänglig i en mängd olika diskreta färger som passar de flesta hårfärger. Processorn lämpar sig också extra väl för CI-användare som bär glasögon regelbundet, tack vare att örat lämnas helt fritt.

Rondo bygger på en beprövad teknik från MED-EL såsom Automatic Sound Management, som anpassar ljudet beroende på omgivningen, och FineHearing, som ger ett mycket detaljrikt ljud. Att alla delar är samlade i en enhet innebär också att Rondo kräver mindre underhåll än övriga audioprocessorer och är lätt att hantera.

Vill du veta mer om Rondo, besök MED-ELs hemsida.

I december förra året opererades två av Sveriges första patienter med MED-ELs nya implantat Bonebridge på Karolinska Universitetssjukhuset. Ett benledningsimplantat som ligger helt under huden. Operationerna genomfördes av oto-kirurgen Malou Hultcrantz på Oto-sektionen på Karolinska sjukhuset i Solna. Nu har de båda patienterna fått sina inplantat inkopplade och har fått betydligt bättre hörsel med sina nya implantat.

De första Bonebridge-patienterna som opererades på Karolinska sjukhuset var båda kvinnor. En av dem hade varit patient hos Malou sedan tidigare och hade haft många olika problem med sin hörsel. För henne var det en mycket bra lösning att få ett implantat som ligger helt under huden. Hon är mycket nöjd med hur hennes hörsel förbättrats.

Den andra kvinnan som fick en Bonebridge hade själv hört talas om den nya möjligheten med Bonebridge och föreslog att hon skulle få prova den.

– Det visade sig att den patienten hade rätt om möjligheterna till stor förbättring av sin hörsel, och hon är nu väldigt nöjd med resultatet, berättar Malou.

Hög och låg kunskap hos patienter
Patienter som kommer till sin oto-kirurg är ofta kunniga om den senaste tekniken och har önskemål om ett specifikt implantat.

– Det är intressant att en del är så pålästa och kunniga samtidigt som det finns stora grupper av personer med hörselproblem som inte alls hittar rätt i vården. Säger Malou Hultcrantz.

Malou Hultcrantz är en av de cirka 80 läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset. I oto-sektionen (där ingår både Solna och Huddinge) arbetar ca drygt 10 läkare. Utprovningen av hörapparater efter kirurgi görs på Rosenlunds sjukhus i Stockholm, som tillhör Hörsel- och Balanskliniken.

– Det kan vara lite väl många platser att hålla reda på, för både oss och patienter, men vi erbjuder en väldigt bra vård på alla ställen, berättar Malou som är en av dem som opererar många av de patienter som söker hjälp.

En folksjukdom
Malou har arbetat inom det här området sedan början av 80-talet. Hon tycker att det finns mycket fin hjälp att erbjuda många fler än de som idag kommer till vården.

– Jag är förvånad att det satsas så lite resurser på ett så viktigt område som hörsel, särkilt med tanke på hur snabbt utvecklingen gått när det gäller tekniker och metoder att återställa och förbättra hörseln hos alla åldersgrupper.

– Det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om vi bara kunde behandla fler. Att höra dåligt är en av de riktigt stora folksjukdomarna. Vi skulle kunna få stora befolkningsgrupper arbetsföra, personer som idag hindras i sin vardag för att de inte kan höra ordentligt, säger Malou.

Snabb utveckling
– Utvecklingen inom det här området har gått snabbt de senaste åren och det är roligt att nu ha flera möjligheter med ny teknik och nya implantat som inte var möjlig tidigare. Det är en enorm skillnad på vad man kan göra idag med patienter som skadats eller har problem av olika anledningar med sin hörsel, mot var som var möjligt när jag var nyutbildad. Nu vore det bra om fler också kunde få dra nytta av utvecklingen, säger Malou Hultcrantz.

– Inte ok med liv med begränsad hörsel

– Ett liv utan hörsel är mycket begränsat och det är inte ok att behöva leva så när det går att åtgärda hörselproblemen. Det menar Eva Karltorp, ansvarig överläkare på sektionen för cochleaimplantat på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Huddinge sjukhus har några av Sveriges bästa läkare inom området. Här pågår forskning, Evas avdelning har just nu sex doktorander. Här finns stora operationsmöjligheter för det stora upptagningsområdet. På Karolinska Huddinge opereras implantat på patienter från halva Sverige. Patienterna är alltifrån nyfödda till upp till 86 år gamla. 2011 opererades implantat på 140 patienter, de flesta vuxna, 40 procent av patienterna är små barn.

Befolkningen ökar
Inflyttningen till Stockholm gör att antalet patienter i området ökar stadigt. En promille av alla barn som föds är medelsvårt-gravt hörselskadade. De hittas oftast tack vare den screeening som görs på alla nyfödda. Eva Karltorp var en av de drivande bakom kampen om barns mycket större möjligheter med hörsel på båda öronen – dubbla implantat. Det började 2003 och resulterade i att landstinget till slut gav med sig. Idag får barn dubbla hörselimplantat.

De vuxna personer som behöver implantat har oftast en hörselnedsättning som gör sig gällande på äldre dar. Orsaken till denna typ av hörselnedsättning är ofta ärftlig, men yttre faktorer som bullerskada kan ha bidragit till hörselnedsättningen. En del drabbas också på grund av olika sjukdomar, t ex hjärnhinneinflammation, Meniéres sjukdom, otoskleros (att stigbygeln i örat växer fast) eller i samband med cellgiftsbehandling, säger Eva Karltorp.

Information till hörselvården
Eva Karltorp och hennes kollegor har periodvis varit ute och föreläst om möjligheterna med implantat. Genom att öka kunskapen om vilken vård och behandling som finns att få, kan patienter snabbare slussas rätt. Dessa föreläsningar har både varit uppskattade av både patienter och personal inom hörselvården.

Eva Karltorps specialintresse idag är att se hur det har gått för de barn som tidigt fått dubbla implantat och hon har följt barn och sammanfattat erfarenheterna och resultatet av behandlingen de fått. Allt kommer att snart att presenteras i en avhandling.

Det är ett helt team av specialister runt de barn som är patienter på Huddinge, bl.a kirurger, ingenjörer, pedagoger, audiologer, logopeder och audionomer.

Barnens favorit
– Ingenjören som gör den slutliga inkopplingen och ser till att ljudet fungerar är den som barnen träffar mest – och de blir väldigt populära hos barnen, berättar Eva Karltorp.

Huddinge sjukhus började operera in implantat 1984, och det är hög kvalitet på de implantat som används. Trots det kontrolleras varje enskilt implantat noga inför varje operation. På Huddinge prioriterar man frågorna om säkerhet, teknik och uppföljning av riktlinjer och vill ha full kontroll över sitt arbete när det gäller teknik och operationer och vård. Det är alldeles för komplicerat att behöva göra om en operation för att en teknisk funktion inte är fullgod. Sjukhuset har ett nära och förtroendefullt samarbete med de företag som tillverkar implantat.

Medlemsklubbens syfte är att sprida information om hörselimplantat, men minst lika mycket att kunna anordna evenemang och medlemsträffar där alla med ett intresse av hörselimplantat är välkomna. Dessutom kommer vi att ha speciella erbjudanden för alla som har implantat från MED-EL. I slutet av mars kommer det gå att ansöka om medlemskap här på vår hemsida, så håll utkik!

MED-ELs senaste audioprocessor RONDO är helt unik då alla delar – spole, styrenhet, och batteri – är samlade i en och samma enhet. Detta gör att man inte längre behöver bära processorn på och bakom örat utan den fäst direkt mot implantatet med en magnet, på samma sätt som man nu fäster processorns spole. RONDO är mycket lätt att använda och underlättar dessutom för alla som vill kunna bära glasögon.

Rondo bygger på samma beprövade teknik som OPUS 2 och går att använda till samtliga cochleaimplantat från MED-EL.

Sedan första december får alla patienter som opereras med MED-ELs cochleaimplantat i Österrike en RONDO. Med något enda undantag har alla varit väldigt nöjda med det.

I Sverige kommer vi att leverera en första serie under mars månad och RONDO kommer sedan att vara fullt tillgänglig från maj, då den presenteras officiellt vid den stora europeiska CI-konferensen i Istanbul. RONDO kommer att erbjudas som ett alternativ till Opus 2.

Många patienter upplever det som besvärande att ha något hängande på örat vilket man slipper med RONDO och den kan dessutom döljas helt i håret.

RONDO drivs av tre zinkluftbatterier, har plats för fyra olika program och fungerar med fjärrkontrollen FineTuner. Den beräknade batteritiden är 75 timmar.

Att inte höra sin omgivning ordentligt kan vara ett stort problem. Det syns inte utanpå men kan märkas tydligt i relationer och i vardagens olika situationer. Och det som kan verka som ett problem kan ha flera olika lösningar.

Kunskapen om örats funktioner och de olika hörselproblem man kan drabbas av har ökat snabbt de senaste åren, liksom utvecklingen av de avancerade tekniska implantat som kan förbättra hörseln.

Professor och överläkare Helge Rask-Andersen på Akademiska sjukhuset i Uppsala är otokirurg och har tillsammans med sina medarbetare noggrant dokumenterat behandlingen av 21 patienter som haft resthörsel och fått implantat för att komplettera den. Det visade sig att det var en större utmaning att operera patienter med ganska mycket resthörsel än de som hörde sämre, eftersom det är viktigt att inte förstöra i områden där hörseln fungerar. Men med noggranna förberedelser och anpassning av implantat lyckades man i samtliga fall.

– Det här lilla implantatet har verkligen en fin följsamhet som gör det möjligt att exakt anpassa implantatet till varje patient. Hörselsnäckan är ett oerhört känsligt organ som man måste handskas mycket varligt med för att inte förstöra hörselområden. Det säger professor Helge Rask-Andersen om arbetet som redovisats i studien.

I Uppsala har man i många år undersökt och dokumenterat människors hörselsnäcka och konstaterat att varje hörselsnäcka har olika storlek. En viktig kunskap när man arbetar med personer med hörselproblem av olika slag och som behöver olika slags lösning.

Resthörsel i basfrekvenserna

Vissa personer med hörselnedsättningar har en ganska bra resthörsel i de lägre frekvenserna och kan uppfatta låga toner, s.k. basljud.  Den egna hörseln vill man bevara även efter att ett cochleaimplantat satts in för att förstärka de högre frekvenserna, diskantljuden. Det är i diskantljuden det mesta av talet finns.

Patienterna i studien fick ett implantat från MED-EL med en elektrod som kallas Flex. Elektroden är extremt tunn och flexibel och finns i olika längder för att kunna stimulera exakt rätt hörselnerver och på så sätt göra så liten skada som möjligt när de förs in i hörselsnäckan.

Efter operationerna följdes resthörseln upp för att man skulle se hur man lyckats bevara den.

Skonsam implantation är alltså kombinationen av kirurgisk teknik och skonsamma elektroder i syfte att bevara hörseln hos personer med mer eller mindre bevarad bashörsel men också för att göra så liten påverkan som möjligt på hörselsnäckan även på dem som inte har någon uttalad resthörsel.

Särskilt viktigt för barn

Det är dessutom särskilt viktigt att ha så skonsamma elektroder som möjligt på barn, där man kan anta att de kommer att få nya implantat ett par gånger under sin livstid då det gamla måste tas ut. I längden kan det visa sig mycket viktigt att ett byte av implantat och elektrod inte påverkar hörseln eller resthörseln.

* Erixon E, Köbler S, Rask-Andersen H.Cochlear implantation and hearing preservation: Results in 21 consecutively operated patients using the round window approach. Acta Otolaryngol. 2012 Sep;132(9):923-31.

Helge Rask-Andersen

Av 100 personer man träffar en dag kan 20 ha svårt att förstå om man frågar om vägen – för att de inte hör vad som sägs. I hela världen är det 630 miljoner människor som är påverkade av någon sorts hörselskada, det är ungefär 10 procent av världens befolkning. MED-EL har tagit fram en rapport om hörselproblem och hur implantat kan hjälpa många.

Experter bedömer att antalet personer med hörselproblem kommer att öka avsevärt under de närmaste två till tre decennierna. Det gör hörselskador till ett av de mest relevanta problemen i nutidens och framtidens sjukvårdspolitik.

Statistiken över hörselproblemen i världen är av varierande kvalitet, och inte alltid jämförbar länder emellan. MED-EL har samlat och sammanfattat den viktigaste informationen i en Special Report. MED-EL är en av världens ledande aktörer inom hörselimplantat. Tack vare stor kunskap inom området och en högt utvecklad forskning och utveckling har de genom åren tagit fram nya och mer avancerade implantat för olika typer av hörselproblem.

I rapporten redovisar de bland annat studier som visar att hörselskador är det vanligaste funktionshindret och olika sätt som det påverkar de drabbade. Det sociala livet blir svårare, det påverkar personers karriärmöjligheter, och folk med hörselskador har lägre lön än de med komplett hörsel.

MED-EL beskriver hur en del hörselproblem kan avhjälpas med implantat. I en cirka 30 sidor lång Special Report beskrivs de olika typer av hörselproblem man kan drabbas av.

Rapporten är en samling av användbara fakta och siffror, med bakgrund och sammanhang till den situation som personer med hörselskador, i synnerhet barn, möter i Europa. Den är kortfattad och tydlig och ger snabb och informativ kunskap om detta komplicerade men viktiga ämnesområde.

Hela rapporten laddar du ner genom att klicka här.

Under sommaren och hösten har vi kunnat se och läsa allt mer i svenska medier om personer som har fått hörselimplantat. Många har fått veta vad ett implantat kan innebära för de med hörselproblem – att det i princip går att återskapa ett förlorat sinne.

I år är det 20 år sedan det första hörselimplantatet opererades på en patient i Sverige, och utvecklingen inom området går allt snabbare. Idag finns fler olika typer av implantat, både för cochlean, mellanörat och nu senast ett benledningsimplantat, för att nämna några.

I juni skrev Expressen om MED-ELs benledningsimplantat Bonebridge, som lanserades i maj i år. Bonebridge är en revolutionerande produkt och en så viktig nyhet att Expressen valde att lyfta den på löpsedeln, på förstasidan och på en helsida i tidningen. Mer om Bonebridge här.

Under hösten har SVT valt att lyfta frågan om hörselimplantat i både Rapport och Aktuellt. I september berättade de om Petra som fick sin hörsel tillbaka efter 22 år som döv, tack vare implantat och en ny operationsmetod som innebär att mångdubbelt fler kan få implantat. Otokirurgen och professorn Helge Rask-Andersen, på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som utförde operationen, uttalade sig i inslaget om de möjligheter som finns för hörselskadade och som ofta glöms bort eller väljs bort av landstingen. Professor Helge Rask-Andersen belönades med Hörselpriset tidigare i år av Hörselskadades Riksförbund. Helges föredrag från prisutdelningen går att se här.

Här är inslaget i SVT:s Rapport från den 13 september:

Jonas Sahlberg. FOTO: Moa Källström

Idag har Jonas Sahlberg två hörselimplantat och kan leva ett, i stort sett, normalt liv. Efter flera år som gravt hörselskadad och arbetandes i en stressig miljö har han äntligen hittat lugnet – både i vardagen och på jobbet. En starkt bidragande orsak har varit hans dubbelsidiga implantat, något som fortfarande är ganska ovanligt hos vuxna. Men det har varit en lång resa, som började tidigt i hans barndom. 

Jonas hörselproblem började tidigt i livet och upptäcktes redan när han var fem år gammal. Om problemen uppstod då eller redan vid födseln har inte gått att fastställa och än idag är orsaken till hörselproblemen oklar. Öronläkarna på Danderyds sjukhus, där problemen först upptäcktes, berättade för Jonas föräldrar att hörseln skulle fortsätta att bli sämre och sämre för varje år. Dessutom fick de höra att deras son med största sannolikhet skulle förlora hörseln redan vid 50 års ålder. Det var 44 år sedan.

Idag är Jonas 49 år, och utan några hjälpmedel är han i princip helt döv på båda öron. Men för tre år sedan tog han ett stort första steg mot en betydligt förbättrad hörsel. Hösten 2009 fick han sitt första hörselimplantat, den gången på vänster öra där hörseln var som sämst. Förbättringen var nästan omedelbar och så fort han fått implantatet inkopplat märkte han skillnad.
– Det var väldigt skönt. När hörapparaten, som jag tidigare varit tvungen att förlita mig på inte längre hjälpte var det en oerhörd lättnad att återigen kunna höra, säger Jonas.

Innan det första implantatet opererades in jobbade Jonas på ett IT-företag som han själv var med och startade 1988. Det var stundtals påfrestande att jobba i en bransch som innebar långa möten, kurser och utbildningar. Problemen blev över tiden värre och situationen blev till slut ohållbar för Jonas. Han var sjukskriven i 1,5 år, men när han väl kom tillbaka blev det inte riktigt som han trodde.
– Jag insåg att det behövdes en förändring. Det blev oerhört stressande att jobba i en kontorsmiljö utan att egentligen höra något, så jag bestämde mig för att göra något åt det.

Branschbytet underlättade

Strax efter det första implantatet opererats in fick Jonas möjligheten att byta bransch och idag jobbar han som fastighetsförvaltare i en stor bostadsrättsförening. Mycket av arbetet bygger fortfarande på muntlig kontakt, men det var ändå en lättnad att jobba i en bransch som inte är lika stressig och där hörselproblem inte innebär ett lika stort hinder.
– Det var skönt att kunna vänja sig vid implantatet i en mindre stressig miljö, men ändå samtidigt få öva upp hörseln. Men mitt beslut var principiellt. IT-branschen bränner lätt ut en och de visar inte så stor uppskattning som jag tycker att man kan förvänta sig.

Jonas var förstås nöjd med att återfå en del av hörseln efter det första implantatet, men det var fortfarande bara på ena örat. Han hade en del hörsel kvar på högra örat, men han hörde inte mycket mer än riktigt starka basljud. I och med det första implantatet och den förbättring det innebar, blev Jonas mer och mer mån om att återfå hörseln även på högerörat. Så efter några års väntan fick han sitt andra implantat inopererat i december 2011 och inkopplat strax därefter, i januari 2012.
– Skillnaden mellan att i princip vara döv och att ha ett implantat bara på ena örat var förstås enorm. Men skillnaden mellan att ha två implantat istället för bara ett var också riktigt betydelsefull för mig.

Framförallt uppskattar Jonas möjligheten att kunna höra varifrån ljud kommer. Med hörsel på endast ett öra går det inte att höra var ljudkällan finns, och dessutom var han ofta tvungen att tänka på att sitta på rätt sida om folk för att kunna höra vad de sa. Det slipper han idag. Jonas uppskattar också tryggheten med två implantat när han reser utomlands. Om något skulle hända med det ena implantatet eller om batteriet i det ena implantatet skulle ta slut i en olämplig situation, finns det alltid ett som fortfarande fungerar.

Fantastiska nyheter från MED-EL:

RONDO en ny Audioprocessor från MED-EL är nu FDA och CE godkänd och kommer på marknaden under våren 2013.

RONDO blir världens första Audioprocessor där Spole, processordel och batterihållare är integrerade i en enhet.

RONDO placeras snabbt och lätt, inga sladdar, klar att användas.
RONDO bygger på samma teknologi som OPUS och har samma unika tekniska lösningar som t.ex. Automatisk ljudbehandling och Fine hearing ljudkodning och kommer att kunna bäras av alla användare.
RONDO används tillsammans med Fine Tuner fjärrkontroll på samma sätt som OPUS.

“We are very pleased to welcome the RONDO to our portfolio of implant solutions,” MED-EL CEO, Dr. Ingeborg Hochmair, said. “Users can enjoy the benefits of a fully new audio processor concept as well as the proven hearing performance that they have come to expect from MED-EL.”

Läs Pressmeddelandet från MED-EL här: http://www.medel.com/int/show/index/id/1029